snö
Stora snöflingor faller utanför mitt fönster. Trodde det var över. Att våren och ljuset sakteligen var på väg. Att det skulle spridas en ljuvlig, mystisk och helt ny årstid hemma hos mig. För vilken gång i ordningen jag trott detta har jag ingen aning om. Troligtvis femtioelfte. Vädret är en städig vilseledande källa. Vintern är här hos mig. Mer påtaglig än tidigare. Den kommer i etapper. I attacker. De forna plusgraderna gjorde oss lyckliga, vimmsiga och busiga. Katterna ville ut och springa. Nästan hellre än att ligga och värma min kyliga isbit till kropp ville dom ut och träffa män. Nu är det över. Vi har återgått till vår samlingspunkt i sängen.
Jag har tappat räkningen på allt jag räknar. För allt räknar jag. Och allt räknas. Det har gått och blivit en besatthet, med egna snabba och kvicka ben. Jag räknar ner. Jag räknar upp. Framåt och bakåt. Helst använder jag mig av framåträkningen. Men det är inget jag själv kan styra över. Fast jag vill egentligen inte räkna alls. Inte om jag själv fått bestämma.
Det är sju dagar till min stora lillasysters födelsedag. Hon ska få något fint. Det är 14 dagar sedan min lilla lillasyster fyllde år. Hon ska också få något fint. I efterskott. Ett arv efter mig. Jag har också nästan precis fyllt år. I det fallet är det nödvändigt att räkna bakåt. Annars vore jag på tok för gammal. För klok för mitt eget liv. Om 22 dagar åker jag härifrån. I det fallet är det exakt och precis räkning. Det är snart. I vissa avseende är det dock en hel evighet. Jag har mycket att stå i innan jag ger mig av. Det finna farväl jag måste föreviga. Blickar jag tvingas möta, ord som kommer yttras och tårar som kommer fällas.
Det är sånt jag klarar av. Det har jag alltid gjort. Ni tror att jag är stark. Starkare än er. Det är i efterhand jag krymper samman till en enda stor och våt fläck. Nu är jag stark.
Jag övar mig på att gå rakt, följa en rak sträcka utan att ta ett enda felsteg.
"I keep a close watch on this heart of mine,
I say to my self i like lemon lime,
I keep my eyes wide open all the time,
I keep the ends out for the ties that bind,
Because you're mine, I walk the line.
I find it very, very easy to be true,
I find myself alone when each day is through,
Yes, I'll admit that I'm a fool for you,
Because you're mine, I walk the line.
You've got a way to keep me on your side,
You give me cause for love that I can't hide,
For you I know I'd even try to turn the tide,
Because you're mine I walk the line.
As sure as night is dark and day is light,
I keep you on my mind both day and night,
And happiness proves that I'm right,
Because you're mine I walk the line.
I keep a close watch on this heart of mine,
I keep my eyes wide open all the time,
I keep the ends out for the ties that bind,
Because you're mine, I walk the line."
Jag har tappat räkningen på allt jag räknar. För allt räknar jag. Och allt räknas. Det har gått och blivit en besatthet, med egna snabba och kvicka ben. Jag räknar ner. Jag räknar upp. Framåt och bakåt. Helst använder jag mig av framåträkningen. Men det är inget jag själv kan styra över. Fast jag vill egentligen inte räkna alls. Inte om jag själv fått bestämma.
Det är sju dagar till min stora lillasysters födelsedag. Hon ska få något fint. Det är 14 dagar sedan min lilla lillasyster fyllde år. Hon ska också få något fint. I efterskott. Ett arv efter mig. Jag har också nästan precis fyllt år. I det fallet är det nödvändigt att räkna bakåt. Annars vore jag på tok för gammal. För klok för mitt eget liv. Om 22 dagar åker jag härifrån. I det fallet är det exakt och precis räkning. Det är snart. I vissa avseende är det dock en hel evighet. Jag har mycket att stå i innan jag ger mig av. Det finna farväl jag måste föreviga. Blickar jag tvingas möta, ord som kommer yttras och tårar som kommer fällas.
Det är sånt jag klarar av. Det har jag alltid gjort. Ni tror att jag är stark. Starkare än er. Det är i efterhand jag krymper samman till en enda stor och våt fläck. Nu är jag stark.
Jag övar mig på att gå rakt, följa en rak sträcka utan att ta ett enda felsteg.
"I keep a close watch on this heart of mine,
I say to my self i like lemon lime,
I keep my eyes wide open all the time,
I keep the ends out for the ties that bind,
Because you're mine, I walk the line.
I find it very, very easy to be true,
I find myself alone when each day is through,
Yes, I'll admit that I'm a fool for you,
Because you're mine, I walk the line.
You've got a way to keep me on your side,
You give me cause for love that I can't hide,
For you I know I'd even try to turn the tide,
Because you're mine I walk the line.
As sure as night is dark and day is light,
I keep you on my mind both day and night,
And happiness proves that I'm right,
Because you're mine I walk the line.
I keep a close watch on this heart of mine,
I keep my eyes wide open all the time,
I keep the ends out for the ties that bind,
Because you're mine, I walk the line."
Kommentarer
Trackback
