majika

Har besökt ett stort och välkänt affärscentrum. Handlat byxor. Jag frös och behövde byxor. Annars använder jag mest kjolar och klänningar nu för tiden. Rean pågår fortfarande. Antingen kan man hitta fynd i storlek xs eller xl. Jag gjorde inga fynd idag heller. Jag behöver se representabel ut. Mina småsyskon ser mig som en förebild. Det är jag inte. Jag har inte ens råd att åka tåg. Folk tycker i allra största allmänhet att det är tråkigt att jag ska åka härifrån. Jag undrar varför. Kommer dom sakna mig förfärligt mycket? Eller är det på det viset att dom är avundsjuka, och helst också vill lämna det här stället. Fast den här gången kommer jag tillbaka. Jag planerar till och med att återvända. Det är det första jag någon gång planerat. Kanske har jag bestämt saker som kommer ske samma dag, men aldrig så långt in i framtiden. Jag vet inte ens när tidpunkten jag pratar om kommer inträffa. Men jag tänker på det. Går det att överlägga sin framtid? Går det att förutse hur man kommer må nästkommande dag. Nej, precis. Just därför måste jag göra det som är roligt och betydelsefullt idag just i dag. Inte i morgon, och defintivt inte om en vecka. Att veta vad jag tycker är viktigt på torsdag är en omöjlighet. Därför kan jag såklart inte bestämma en måndag vad jag ska göra en torsdag. Det kommer i allra högsta grad vara något som jag inte vill göra just nu i alla fall. Ombytligheten är underbar.